Lars Clausen

Danmark

Mediekludder mellem organisationer og netværk

Siden halvfemserne har konceptet "netværk" gennemløbet en fascinerende karriere. Fra sit udgangspunkt som beskrivelse af elektriske, sidenhen elektroniske kredsløb, avancerede konceptet op til at være et ledende paradigme for iagttagelser inden for så forskellige discipliner som biologi, fysik og åndvidenskaberne. Det hidtidige højdepunkt udgør Castells beskrivelse af nutidens samfund som netværkssamfund i internettets galakse, der udgør et implicit svar på McLuhans Gutenberg Galaxy. Begge fremhæver udbredelsesmediet som afgørende for samfundsformen. Luhmanns mediebegreb beskikker sig til at give en sammenhængende forklaringsramme for relationen mellem netværks fremkomst og mediers evolution, uden at Luhmann selv nåede at udfolde den. Oplægget vil derfor undersøge forholdet mellem netværk, medier og den Luhmannske systemteori.

  

Lotte Hansen

Cand.scient.pol og journalist
Direktør i public affairs Mannov
Ekstern lektor i kommunikation på DJH

Luhmann og spin

Udfra Luhmanns teori, hvor samfundet ses som uddifferentieret i forskellige funktionssystemer med hver deres medielogik kan det forklares hvorfor og hvordan spin er blevet en så magtfuld disciplin, samt hvorfor nyhedsjournalistikken kan siges at have sejret af H til. Hastigheden i massemedierne er den motor der har fået de øvrige medielogikker til at forstærke sig selv og hinanden.
Oplægget vil gennemgå hvordan medielogikkerne har fået den journalistiske og politiske verden til at udvikle nye metoder til at sikre deres egen overlevelse. Den enes stræben lægger rammebetingelserne for den anden. Politikernes jagt på personlig gennemslagskraft bliver med segmentfokus og sparekrav til en kedelig cocktail i medierne. Set med klassiske demokrati og offentlighedsbriller er det ikke noget kønt syn.
I oplægget vil der blive inddraget aktuelle eksempler ligesom Lotte Hansen vil give eksempler fra sin tid som presserådgiver, redaktør og kommunikationsrådgiver.

Jan Inge Jönhill

Associate Professor
School of Humanities, Education and Social Sciences
Örebro University &
School of Media and Communication Research,
Södertörn University College Sweden
Email: jan.i.jonhill@oru.se

Hur diversity management gör skillnad: Att observera observationen av etnisk och nationell olikhet i massmedieorganisationer

Om samhället är ett kommunikationssystem och ett globalt system, bör komplexitet och olikhet eller mångfald (eng. diversity) utgöra ett av samhällets uppenbara viktiga kännetecken. Samhället som enhet kännetecknas av mångfald inte minst ifråga om kultur. Det är en bakgrund till framgången för diversity management som utvecklades i USA under 1990-talet och som sedan dess spridits globalt som ett paradigm för organisationsledning (Gilbert, m.fl. 1999; Frohnen 2005; Rönnqvist 2008). Framväxten kan alltså ses främst mot bakgrunden av ”globaliseringen”, men också för att möta krav knutna till lagstiftning och till mänskliga rättigheter som egenvärde (Luhmann). Diversity management syftar till att nå fördel av anställdas olikheter, i synnerhet ifråga om kulturell, etnisk eller nationell härkomst som en kommunikativ resurs.

Massmedierna formar ett funktionssystem, men de utgörs också av organisationer som förväntas vara starkt påverkade av omvärlden, samtidigt de också själva starkt influerar omvärlden. Som Luhmann uttryckt det (tillspetsat och som en parafras från Shakespeares Hamlet): ”Det vi vet om vårt samhälle, ja om den värld vi lever i, vet vi genom massmedierna. … Å andra sidan vet vi så mycket om massmedierna, att vi inte kan lita på dessa källor” (Luhmann 1996:9). Detta förhållande gör det intressant att undersöka betydelsen av diversity management och hur den implementeras i massmedieorganisationerna.

Undersökningar visar att flertalet massmedieföretag tillämpar diversity management och observerar det som en ”vinnande” strategi. Kampanjer som ”More colour in the media” anses förbättra arbetsklimatet, den journalistiska produkten, därmed konkurrenskraften och bidra till gott anseende i omvärlden dvs. bland massmediekonsumenterna. I paperet presenteras bl.a. formlogiskt hur mångfald paradoxalt kan omformuleras som kriterium kompetens.

Heike Graf

Lektor, MKV, Södertörns högskola, Sverige
Heike.Graf@sh.se

Interviewing media workers

My article is an empirical study applying Niklas Luhmann’s system theory. It is based on semi-structured interviews with 20 journalists/editors with migrant background from the first and second generation immigrants about their experienced working conditions in German newsrooms. The study is conducted in the frame of a research project on ethnic diversity in newsrooms. Topically, the article refers to media worker’s experiences about recruitment and working conditions. I want to examine how ethnicity functions in journalistic production contexts, and how it gains importance via contexts from the perspective of inclusion and exclusion in journalistic communication. It is argued that ethnicity generally has the function of generating differences, which is used for legitimising inequalities and can be of advantage or disadvantage for the respective journalists.
A system theoretical approach means considering ‘data’ as observer related ones. Firstly, I want to outline the methodology of the research interview as a complex system of different overlaying conditions or, with other words, contextures. Secondly, in order to analyse how ethnicity functions in media production environments, I relate ethnicity to the distinction of inclusion/exclusion. I do not choose the distinction of discrimination/equity (as in many other studies) - because it is used in a moralized way and therefore implies too many normative statements. According to Stichweh (2005), the distinction inclusion and exclusion, however, is a cognitive one, and means generally participating or not participating in communication within media organisations. Thirdly, I want to analyse data from the interviews by using the functional analysis approach, and by concentrating on communicated topics such as recruitment, assignments, and career possibilities.

Gorm Harste

Institut for Statskundskab, Aarhus Universitet, gha@ps.au.dk

Krig som form og medie

På grund af sine erfaringer med Anden Verdenskrig skrev Niklas Luhmann aldrig en bog om ”Der Krieg der Gesellschaft”, selv om krig, krigsfinansiering og krigens militære organisation har haft en i lange perioder dominerende betydning for samfundets historiske udvikling og konstruktion. Hvad er det for en kommunikationsform, krig udgør? Med kamp som medium, krigen som funktionssystem og militæret som organisation handler foredraget om, hvordan Luhmanns systemteori kan rekonstruere en teori om krigens medie- og formanalyse og endda bidrage til analysen af problemstillinger som gængse strategiske teorier længe har døjet med. Foredraget vil dog primært handle om, hvorledes man lægger medieanalyse, formanalyse og systemanalyse til rette, så man kan håndtere sådan et komplekst forskningsfelt. Hvilke metodemæssige beslutninger og problemer skal tackles? Hvilke distinktioner skal trækkes? Hvordan kan man forholde sig til tidligere veletablerede analyser?

Peter Kåhre
Sverige

Luhmann og kunstig intelligens

Mitt upplägg handlar om hur Luhmanns teori om de sociala systemens kommunikation förhåller sig till debatten kring stark artificiell intelligens, d.v.s sådan AI som kan skapa kunskap på egen hand. Det finns möjligheter att föra den diskussionen utifrån två perspektiv.

Det första handlar om hur Luhmanns teori kan användas för att nyansera sociologins företrädesvis mycket kritiska hållning till stark AI. Det finns två huvudsakliga strategier för att skapa stark AI. Genom den klassiska formen av AI programmering som brukar kallas symbolisk AI, och genom konnektionistisk AI. Konnektionistisk AI bygger på att relationerna mellan olika delar ständigt förändras till skillnad från symbolisk AI som bygger på bearbetning av fasta symboler. Den sociologiska kritiken av stark AI handlar om att de sociala processerna kring skapandet av ny kunskap är så viktiga att stark AI inte kan fungera. Luhmann visar att social kommunikation inte handlar om att människor kommunicerar med varandra. Hos Luhmann kan vi istället hitta argument för att konnektionistiska program i en distribuerad design kan vara en del i de sociala systemens kommunikation. Det handlar om att sådana program bättre än människor skapar förutsättningarna för den tredje formen av självreferens - reflexion. Det påståendet hänger samman med att elektronisk publicering och Internet gör att den omvärld som består av texter är så enorm att människor inte har en chans att observera den komplexitet som den innehåller. I det avseendet har AI-tekniken inte samma begränsningar.

Det andra perspektivet handlar om att konnektionistisk AI ger en möjlighet att ifrågasätta Luhmanns uppfattning om förhållandet mellan systemens koder och program. Den uppfattningen förefaller vara färgad av hur symbolisk programmering fungerar. Genom konnektionismen kan vi göra koderna mer porösa vilket skapar en möjlighet att omarbeta Luhmanns kommunikationsbegrepp så att det också kan användas för den relation mellan systemen och deras omvärld som handlar om reflexion.

Helle Mathiasen

Professor
Director of Center for Research in IT & Learning
Department of Information and Media Studies
Faculty of Humanities, Aarhus University
Mail:hema@imv.au.dk

Podcast i undervisningen - en kommunikationsteoretisk optik

Med udgangspunkt i en empirisk undersøgelse af studerendes brug af forskellige kategorier af podcast i undervisningen vil oplægget invitere til diskussion af dette medies muligheder for at facilitere den studerendes videnskonstruktion. Oplægget redegør for en skelnen mellem formidling og kommunikation og kobler mediet til didaktiske perspektiver i forbindelse med undervisningsplanlægning.

Jesper Tække

IMV, Aarhus Universitet

Tilrettelægger, ordstyrer og vært

Michael Paulsen

SDU

Refleksionspartner, ordstyrer og mediniteriativtager